Usch nu börjar det bli riktigt tungt och tråkigt med köpstoppet.
Det som i början gick lätt som en dans, blir allt svårare ju tommare skåpen blir. Det känns som man får försaka så mycket som andra människor unnar sig och ibland har man bara lust att ge upp.
Tänk att då leker vi ändå bara "köpstopp". Vi vet att vi har en stor trygghet på bankkontot. Men tänk alla de människor som för jämnan får vrida och vända på varje krona. De som får tänka över och värdera varenda inköp och trolla med resurser de inte har. Jag kommer beundra dom i alla evinnerlig tid.
Ofta är det ju även så att de inte bara har en svag ekonomi att brottas med. Många gånger är de ju även ensamstående föräldrar med allt det ansvar det innebär. Eller så har de någon besvärlig sjukdom som tar kraft och ork.
Jag hoppas att mitt experiment gör mig till en humanare människa. Att jag och de andra i familjen ska få en större förståelse för ekonomi.
12 veckor är ingenting, det är bara en lek. Ni däremot som befinner Er där för jämnan.
Det är Ni som borde få nobelpriset i Ekonomi!!!
Där befann jag mig hela Leons första år...Men efter ett tag så lär man sig,och det blir inte längre en "börda" utan mer en vana
SvaraRadera