Vart går gränsen?

Jag har funderat mycket på var gränsen går mellan att vara ekonomisk och att vara snål.
Att vara ekonomisk är för mig positivt laddat och det är jag med stolthet. Men jag är däremot livrädd för att folk ska se mig som snål.

Att leta mat-varor i "kort datum" disken. Är det att vara snål eller ekonomisk?
Att köpa begagnade barnkläder och skor. Är det att vara ekonomisk eller snål?
Att köpa på sig varor vid kampanjer. Snål eller ekonomisk?
Att ladda ner film från nätet i stället för att gå och hyra. Snål eller...Nähä, den jämförelsen gick inte att göra ;)

För mig är snålhet, när det går ut över någon annan. Att man försöker smita från utgifter. Att man inte ger utrymme för den minsta genorisitet i sitt liv. När man helt enkelt mår dåligt över utgifter.

Jag vet att jag är ekonomisk, men jag är det inte för att spara pengar på hög.
Nej, jag är prismedveten och ekonomisk för att målmedvetet få det jag vill ha.
Jag överkonsumerar inte onödiga prylar, men har inga som helst problem med att lägga stora summor på saker som för mig känns viktigt i längden. Sånt som jag tror jag kommer ha behållning av då jag sitter där gammal och grå och tänker tillbaka på livet som varit.

Jag har ju lovat mig själv att leva efter "Viktighetsprincipen"